Sunda matvanor
Hur och vad vi äter förändras hela tiden. Globalt sett går trenden mot en kost som innehåller mer mättade fetter och socker. Detta hänger i sin tur ihop med tillgången på processad mat. I Sverige har egentligen inte mängden energi från fett, kolhydrater och protein ändrats särskilt mycket under de senaste 50 åren. Däremot har andelen processad mat som till exempel läsk, godis, chips, pizzor och bakverk ökat stadigt. Det här innebär att vi äter mer så kallade “tomma kalorier” idag än vi gjort tidigare. Generellt sett äter människor i västvärlden för mycket rött kött, socker och mättat fett och för lite grönsaker, nötter, rotfrukter, fisk och fullkorn. Rött kött och charkprodukter har visat sig öka risken för vissa cancersjukdomar. Medan nötter, fisk och rapsolja innehåller viktiga fleromättade fetter som till exempel Omega-3. Omega-3 är nödvändigt för att kroppen ska fungera som den ska. Rotfrukter, grönsaker och bönor innehåller viktiga vitaminer, antioxidanter och mineraler som bidrar till att kroppen kan fungera som den ska. Rekommendationen är att man bör äta minst två stora nävar av frukt och grönt varje dag. Även grönsaker som används i matlagningen räknas in i den totala mängden. Matvaror med fullkorn bidrar till att hålla mag- och tarmkanalen i trim och minskar samtidigt risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdom.
En positiv trend är däremot att många idag är intresserade av både mat och hälsa. Idag äter svenskarna mer frukt och grönt än för 50 år sedan. I Sverige ger Livsmedelsverket ut rekommendationer kring kost som är grundade i vetenskap. På deras hemsida finns både rekommendationer och tester för att undersöka hur de egna matvanorna ser ut. Generellt är tallriksmodellen en bra utgångspunkt. Den berättar hur proportionerna mellan olika kategorier av livsmedel bör se ut. Den första delen är grönsaker och rotfrukter. För de allra flesta ska ungefär halva tallriken bestå av denna kategori. Den andra kategorin är kolhydratrika livsmedel som pasta, potatis, bröd och ris. Den tredje kategorin är protein som till exempel kött, fisk, ägg och baljväxter. Den här kategorin utgör den minsta delen av tallriken. Vatten är det bästa alternativet att dricka till maten.
Den som äter enligt tallriksmodellen får i sig alla näringsämnen kroppen behöver för att kunna prestera och må bra. Modellen säger ingenting om hur mycket den totala mängden mat ska vara. Detta är istället beroende av till exempel ålder och energiåtgång. Kosten är viktig för att kroppen och psyket ska må bra. Även om rekommendationerna och råden förändras över tid allt eftersom forskningen kommer med nya rön så är en varierad kost med mycket grönsaker, frukt, nötter, bär och fet fisk något som stått sig över tid. Kanske är det här en kosthållning som inte ligger så långt ifrån den människan ursprungligen är anpassad för att att äta?