Bröd och bakning

Bröd är ett uråldrigt livsmedel som funnits lika länge som människan har brukat jorden. Brödet är en basföda som kan bakas på många olika sätt. De tidigaste bröden bakades troligtvis på upphettade stenar. Redan år 2500 före Kristus fanns bakugnar i Egypten. Den här uppfinningen innebar att jäst bröd började bakas. De tidiga bröden bakades på korn och speltvete.

Under medeltiden började jästa rågbröd bakas i de nordiska länderna. För att kunna förvara brödet under längre tid uppfanns bröd med längre hållbarhet som till exempel knäckebrödet. Knäckebröden bakades runda, torkades och hängdes upp för för att djur inte skulle komma åt att äta dem. Genom att använda surdeg upptäcktes mer luftiga brödsorter som bakades av vete. Att baka bröd har varit livsviktigt för många familjer och grupper under stora delar av mänsklighetens historia. Bröd har bakats överallt i olika former. Vilken råvara som utgjort grunden har varit mycket beroende på växtligheten vid den specifika platsen.

I västvärlden förändrades hantverket mycket med industrialiseringen i början på 1900-talet. Brödtillverkningen flyttade nu från de enskilda hemmen till stora industrier. Brödet behövde nu bakas under kortare tid och med automatiserade processer. Brödet fick nu en mindre karakteristisk smak och en jämnare konsistens.

På senare år har brödbakning fått ett uppsving då fler traditionella brödsorter börjat bakas både i hemmen och på mindre bagerier som arbetar mer hantverksmässigt. Att baka med surdeg har återigen blivit vanligare efter många årtionden av bakning med jäst. En surdegsgrund på råg- eller vetemjöl blandas med vatten och lämnas i rumstemperatur. Jästceller och mjölksyra i degen kommer att börja producera bland annat koldioxid som gör att degen börjar bubbla. En del av surdegen tillsätts sedan i färsk bröddeg som jäsmedel.